Hur blir man veterinär?

I Sverige utbildas veterinärer vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Veterinärprogrammet är en 5,5 år lång högskoleutbildning på heltid dvs nästan lika lång som läkarutbildningen. Under den sista terminen ägnar man sig åt examensarbete och den fördjupning man har valt. Utbildningen leder till kandidatexamen i veterinärmedicin samt till veterinärexamen. (Degree of Bachelor of Science in Veterinary Medicine; Degree of Master of Science in Veterinary Medicine.)

Efter veterinärprogrammet kan man välja att utbilda sig ytterligare. Både Sveriges Lantbruksuniversitet och Sveriges Veterinärförbund arrangerar kurser och specialistutbildningar. Sveriges Lantbruksuniversitet har också en forskarutbildning.

Vilket gymnasieprogram ska jag gå om jag vill bli veterinär?

veterinarBehörighetskrav för veterinärprogrammet

Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs särskild behörighet enligt områdesbehörighet 13 eller A13 för att man ska kunna bli antagen till veterinärprogrammet.

Särskild behörighet enligt områdesbehörighet 13 innebär Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D.

Alternativt särskild behörighet enligt områdesbehörighet A13 innebär Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4.
Det finns meritkurser enligt respektive områdesbehörighet.

Att välja gymnasieprogram

Alla kurserna för områdesbehörighet 13 / A13 är inkluderade i det vanliga naturvetenskapliga gymnasieprogrammet. Om man väljer att läsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram som har en specialinriktning är det viktigt att man kontrollerar exakt vilka kurser som ingår så att det inte saknas något.

Viktigt att tänka på är att naturbruksprogrammet i normalfallet inte ger den särskilda behörighet som krävs för att kunna bli antagen till veterinärprogrammet hos Sveriges Lantbruksuniversitet. I vissa kommuner erbjuds dock ett naturbruksprogram med naturvetenskaplig profil som innehåller extra mycket biologi, fysik, kemi och matematik och som kan ge den särskilda behörighet som krävs för veterinärprogrammet.

En annan väg till veterinärprogrammet är att gå ett gymnasieprogram som ger grundläggande behörighet och sedan följa upp det med ett naturvetenskapligt basår för att skaffa den särskilda behörighet som krävs för att kunna antas till veterinärprogrammet. Det kan till exempel vara ett alternativ om man vill gå det vanliga naturbruksprogrammet på gymnasiet för att få en chans att känna på om arbete med djur är det man verkligen vill göra i framtiden.

Att komma in på veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet

veterinar-utbildningenSöktrycket brukar vara hårt på veterinärprogrammet och det brukar krävas mycket höga gymnasiebetyg för att komma in i gymnasiebetygsurvalsgrupperna. För att komma in urvalsgrupp HP (högskoleprovet) brukar kravet inte vara lika extremt.

Först höstterminen 2015 hade veterinärprogrammet antagningspoängen 21,60 i urvalsgrupp BI, 21,67 i urvalsgrupp BII och 1,70 i urvalsgrupp HP. Antagningspoängen för urvalsgruppen BF var 4,00 medan data saknades för urvalsgrupp SA. Vid andra urvalet hade antagningspoängen sjunkit till 21,32 i BI, 21,37 i BII och 1,65 i HP. Totalt var det 1 745 personer som ansökte till veterinärprogrammet, varav 926 hade det som första alternativ. 120 personer antogs i första urvalet och 110 personer antogs i andra urvalet.

Veterinärlegitimation

Godkänd examen från veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet ger en svensk veterinärlegitimation. Svensk veterinärlegitimation krävs för att man ska få arbeta som veterinär i Sverige. Det är Jordbruksverket som utfärdar den svenska veterinärlegitimationen.

Om man genomgått en godkänd veterinärutbildning i något EU-land får man arbeta som veterinär inom hela EU-området, men man måste först ansöka om och erhålla veterinärlegitimation från det aktuella landet. Att man har en svensk veterinärlegitimation innebär till exempel inte att man är legitimerad veterinär i Tyskland och vice versa. Däremot kan den svenska veterinärutbildningen innebära att ens ansökan om tysk veterinärlegitimation beviljas.

Om man har en veterinärexamen från något av EU-länderna brukar det inte vara något problem att erhålla en svensk veterinärlegitimation från Jordbruksverket.