I Sverige går det att läsa läkarprogrammet vid sju olika lärosäten:
• Uppsala universitet
• Lunds universitet
• Karolinska institutet
• Göteborgs universitet
• Umeå universitet
• Linköpings universitet
• Örebro universitet
Grundutbildningen omfattar elva terminer på helfart (totalt 330 hp). Därutöver krävs 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) innan det går att erhålla läkarlegitimation från Socialstyrelsen.
För att bli specialist krävs fem till sex års utbildning inom specialiteten, vilket sker parallellt med att man tjänstgör som läkare inom det område man specialiserar sig på. Om du inte känner att du vill studera så länge kan du välja att bli sjuksköterska eller veterinär istället.
Läkare är en skyddad yrkestitel med ensamrätt till yrket
Läkare har ensamrätt till yrket och yrkestiteln läkare är skyddad enligt lag. Endast den som har läkarlegitimation, särskilt förordnande eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring får utöva yrket och använda titeln.
Vilket gymnasieprogram ska jag välja om jag vill läsa vidare på läkarprogrammet efteråt?
För att kunna bli antagen till läkarprogrammet vid någon av de sju lärosätena krävs både grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den särskilda behörighet som krävs är områdesbehörighet 13 eller områdesbehörighet A13.
| Områdesbehörighet | Kurser |
| Områdesbehörighet 13 | Biologi B
Fysik B Kemi B Matematik D |
| Områdesbehörighet A13 | Biologi 2
Fysik 2 Kemi 2 Matematik 4 |
Det vanliga naturvetenskapliga gymnasieprogrammet innehåller de kurser som krävs för särskild behörighet enligt ovanstående.
Alternativ
Om du vill läsa något annat gymnasieprogram än det vanliga naturvetenskapliga är det viktigt att du kontrollerar vilka kurser som ingår så att du vet vad du behöver komplettera med. Det kan finnas vissa möjligheter att läsa någon eller några kurser som individuellt val eller som extrakurser. Det teknikvetenskapliga gymnasieprogrammet innehåller till exempel Fysik 2 och Matematik 4, och dessutom Kemi 1. Man behöver alltså ”bara” komplettera med Kemi 2, Biologi 1 och Biologi 2.
För det flesta andra gymnasieprogram krävs så omfattande kompletteringar att det är svårt att hinna med under gymnasietiden. En lösning är att istället gå ett naturvetenskaplig basår efter gymnasiet och därefter söka in till läkarprogrammet.
Viktigt att tänka på är att antagningspoängen för läkarprogrammet tenderar att vara mycket höga. Att välja något annat gymnasieprogram än det naturvetenskapliga och försöka hinna med att komplettera med extra kurser parallellt är därför inte en bra idé om det innebär att betygen blir lidande.
Innan man beslutar sig för att välja en väg som innebär att man kompletterar med kurser efter gymnasiet är det viktigt att kontrollera hur det påverkar vilken antagningsgrupp man hamnar i. Det finns i skrivande stund en antagningsgrupp för sökande med gymnasiebetyg utan komplettering och en annan för sökande med gymnasiebetyg med komplettering.
Antagningspoäng
Antagningspoäng för läkarprogrammet vid intaget för vårterminen 2016, i antagningsgruppen för sökande med gymnasiebetyg utan komplettering (BI):
- Karolinska institutet 22,25
- Lunds universitet 21,66
- Uppsala universitet 21,74
- Göteborgs universitet 21,40
- Linköpings universitet 21,37
- Umeå universitet 21,25
- Örebro universitet 21,20
Läkarutbildningar utanför Sverige
Inom EU/EES
De höga antagningspoängen har gjort att förhållandevis många studenter har sökt sig till läkarutbildningar utanför Sverige. Om man planerar att arbeta i Sverige efter utbildningen finns det en poäng med att välja en läkarutbildning inom EU/EES istället för utanför, eftersom det gör det enklare att senare erhålla en svensk läkarlegitimation.
Det är Socialstyrelsen som behandlar din ansökan om svensk läkarlegitimation och avgör om din utbildning och eventuella praktiska yrkeserfarenheter når upp till de svenska kraven för läkare. För att erhålla svensk läkarlegitimation krävs också en viss nivå på språkfärdigheterna i svenska, danska eller norska.
Utanför EU/EES
Den juli 2016 infördes ett nytt system för den som vill ansöka om svensk läkarlegitimation efter att ha utbildat sig utanför EU/EES. Det finns tre olika vägar att välja mellan:
- Vägen via Socialstyrelsen
- Vägen via kompletterande utbildning
- Vägen via svenska läkarprogrammet
| Obs! Om du är utbildad utanför EU/EES men redan har erhållit läkarlegitimation från någon land inom EU/EES och arbetat som legitimerad läkare där i minst 3 år gäller samma regler som för den som är utbildad inom EU/EES. |
Vägen via Socialstyrelsen
Denna väg innebär att du får din utbildning granskad av Socialstyrelsen och uppfyller en serie moment, bland annat ett kunskapsprov, praktisk tjänstgöring i Sverige och en kurs i svenska författningar. Som alltid krävs tillräckliga språkfärdigheter i svenska, danska eller norska för att erhålla svensk läkarlegitimation. Mer information hittar du hos Socialstyrelsen.
Vägen via kompletterande utbildning
I skrivande stund erbjuder lärosätena Karolinska institutet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet kompletterande utbildning. Efter fullgjord kompletterande utbildning och fullgjord AT-tjänstgöring kan du ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen.
Vägen via svenska läkarprogrammet
Om din läkarutbildning inte är avslutad eller om den inte är jämförbar med den svenska läkarutbildningen behöver du gå det svenska läkarprogrammet och göra AT-tjänstgöring för att kunna ansöka om läkarlegitimation från Socialstyrelsen. Det kan finnas vissa möjligheter att förkorta studietiden genom tillgodoräknande av studier i utlandet. Det är upp till lärosätet där du går läkarprogrammet att fatta beslut om eventuella tillgodoräknanden.