Advokat är en skyddad yrkestitel i Sverige vilket innebär att endast den som är medlem av Advokatsamfundet får kalla sig advokat och utöva advokatyrket. Jurist är däremot inte en skyddad yrkestitel.
För att kunna ansöka om medlemskap hos Advokatsamfundet krävs att man uppfyller deras krav. Detaljerad information om kraven, och eventuella möjligheter till undantag, kan du hitta på Advokatsamfundets sajt. Kraven är liknande de som ställs om man vill bli auktoriserad revisor.
Kortfattat ser grundkraven ut så här:
- Juristexamen. Detta är en yrkesexamen som ges vid sex olika svenska universitet, efter att studenten fullbordat det nio terminer långa juristprogrammet.
- Minst 3 års praktisk kvalificerad juridisk verksamhet med goda omdömen. (Se Advokatsamfundet för information om exakt vad detta innebär.)
- Bosatt inom EU/EES-området.
- Advokatexamen. För att erhålla en advokatexamen genomgår man en utbildning i Advokatsamfundets regi och klarar av de avslutande examinationerna.
En person måste uppfylla alla fyra kraven för att kunna ansöka om medlemskap i Advokatsamfundet. Att man uppfyller kraven innebär inte att man har rätt att upptas som medlem. Advokatsamfundets styrelse kommer att granska ansökan och dessutom inhämta information rörande övriga faktorer som kan påverka den sökandes möjligheter att bli upptagen som medlem. Man måste ha ordnad ekonomi, vara redbar och i övrigt vara lämplig för advokatverksamhet.
När en ny medlem antagits till Advokatsamfundet publiceras namnet i tidskriften Advokaten och på Advokatsamfundets sajt.
Som advokat är man bunden att följa Advokatsamfundets etiska regler om god advokatsed. Man har också en lagstadgad tystnadsplikt.
Advokatexamen
Utbildningen består av tre kurstillfällen om vardera 2½ dag som avslutas med muntlig examination. Sedan den 1 januari 2016 måste man också få godkänt på en skriftlig examination i konstitutionell rätt.
Man måste ha en juristexamen och uppfylla vissa andra krav för att bli antagen till utbildningen. Det går alltså inte att bli advokat genom att söka direkt till den här utbildningen, utan den är bara öppen för personer som redan har en juristexamen och erforderlig erfarenhet av juridiskt arbete.
Utbildningen genomförs i internatform och handlar bland annat om advokatetik, konstitutionell rätt, förberedelser inför förhandlingar i domstol och genomförandet av förhandlingar i domstol.
Juristexamen
En juristexamen är en svensk yrkesexamen på avancerad nivå som erhålls efter fullbordade studier på det 270 högskolepoäng långa juristprogrammet. Det finns i skrivande stund endast sex universitet i Sverige med rätt att utfärda juristexamen:
- Göteborgs universitet
- Lunds universitet
- Stockholms universit
- Umeå universitet
- Uppsala universitet
- Örebro universitet
Man måste gå juristprogrammet för att erhålla en juristexamen, det går inte att åstadkomma genom att läsa fristående kurser. I skrivande stunds ges samtliga juristprogram på heltid, vilket innebär att de 270 högskolepoängen fördelas över nio terminer.
Juristprogrammet består vanligen av sex eller sju terminer på grundnivå som läses gemensamt av alla studenter, följt av en eller två terminer på avancerad nivå där studenterna väljer specialkurser. Därefter avslutas programmet med en termins självständigt examensarbete (30 hp) som normalt redovisas i form av en uppsats.
Rätten att utfärda juristexamen prövas individuellt för varje lärosäte som ansöker om denna rätt. På så vid skiljer den sig från generella examina som högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen eftersom sådana examina kan utfärdas av samtliga svenska högskolor och universitet. Ett lärosäte kan alltså att ha rätt att till exempel utfärda en masterexamen i juridik trots att den inte har rätt att utfärda juristexamen. En masterexamen i juridik ger inte rätt att utöva de yrken som kräver juristexamen och man kan inte bli medlem i Advokatsamfundet.
Obs! Med svensk juristexamen jämställs, i vissa sammanhang och under vissa förutsättningar, motsvarande juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Norge, Finland eller Island. Se till exempel Förordning (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m.
Vad ska jag välja för gymnasieprogram om jag vill fortsätt till juristprogrammet?
För att kunna bli antagen till juristprogrammet krävs grundläggande behörighet + särskild behörighet i form av områdesbehörighet 1 (gamla systemet) eller A1 (nya systemet).
| Områdesbehörighet | Kurser |
| 1 | Historia A
Samhällskunskap A |
| A1 | Historia 1b / 1a1+1a2
Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 |
Det finns ett stort utbud av nationella gymnasieprogram (inklusive många olika inriktningar inom programmen) som ger den här områdesbehörigheten.
Om du vill gå ett gymnasieprogram som inte innehåller de nödvändiga kurserna i historia och samhällskunskap, kontrollera möjligheterna att välja dessa kurser som programfördjupning eller individuellt val, eller läsa dem som extrakurser under gymnasietiden.
Meritkurser för områdesbehörighet A1
Meritkurser enligt 7 kap. 18 § högskoleförordningen. Sammanlagt max 2,5 meritpoäng
| Moderna språk | Språk 3 – 0,5 meritpoäng Språk 4 – 1,0 meritpoäng |
| Engelska | Engelska 7 – 1,0 meritpoäng |
| Matematik | Matematik 2b/c – 0,5 meritpoäng Matematik 3b/c – 0,5 meritpoäng Matematik 4 – 0,5 meritpoäng |
Att bli antagen till juristprogrammet
Juristprogrammen tenderar att ha höga intagningspoäng, särskilt i antagningsgrupperna där urvalet görs baserat på gymnasiebetyg.
Om man vet att man vill vidare till juristprogrammet efter gymnasiet kan det därför vara idé att vara strategisk när man väljer gymnasieprogram och välja ett gymnasieprogram som man bedömer att man har goda möjligheter att få höga betyg på och/eller där man har möjlighet att läsa kurser som ger meritpoäng.
Att skriva högskoleprovet en eller flera gånger under gymnasietiden är också en bra idé eftersom många sökanden till juristprogrammet tas in den vägen och poängkraven inte alls är lika extrema i den antagningsgruppen som för de grupper där sökanden tas in baserat på gymnasiebetyg.
Statistik från första antagningen inför höstterminen 2016, urvalsgruppen BI (gymnasiebetyg utan komplettering)
| Univ/högskola | Antagningspoäng | Antal antagna |
| Göteborgs universitet | 20.90 | 69 |
| Lunds universitet | 21.50 | 44 |
| Stockholms universitet | 21.48 | 72 |
| Umeå universitet | 20.40 | 38 |
| Uppsala universitet | 21.70 | 43 |
| Örebro universitet | 20.31 | 53 |
Statistik från första antagningen inför höstterminen 2016, urvalsgruppen HP (högskoleprovsresultat)
| Univ/högskola | Antagningspoäng | Antal antagna |
| Göteborgs universitet | 1.45 | 109 |
| Lunds universitet | 1.55 | 74 |
| Stockholms universitet | 1.50 | 101 |
| Umeå universitet | 1.35 | 75 |
| Uppsala universitet | 1.55 | 91 |
| Örebro universitet | 1.30 | 162 |
Att vara jurist utan att vara advokat
Det finns många jurister med juristexamen som är verksamma i Sverige utan att vara medlemmar i advokatsamfundet. De återfinns inom statlig förvaltning, kommuner, landsting, privata företag och intresseorganisationer. Svenska jurister arbetar också i andra länder, till exempel inom EU:s institutioner och för internationella intresseorganisationer. På svenska advokatbyråer arbetar vanligen både advokater och biträdande jurister.
Exempel på yrken som kräver att man har en juristexamen – men som inte har något krav på att man är advokat – är åklagare, lagfaren domare, kronofogde, lagrådsledamot, dispaschör och auditör.
I Sverige finns inget advokatmonopol, vilket innebär att man inte måste vara advokat (eller ens jurist) för att inför domstolen uppträda som ombud eller biträde för andra personer. Däremot är det endast advokater som får utses till offentliga försvarare. En offentlig försvarare är en jurist som får ersättning av allmänna medel för att lämna rättsligt biträde till någon som är misstänkt eller åtalad för brott.
Utbildningsprogram med juridisk intriktning
Det finns gott om utbildningsprogram med juridisk inriktning vid svenska lärosäten som inte leder till någon juristexamen. Med enbart en sådan utbildning kan man inte bli advokat eller utföra något av de yrken som enligt lag kräver juristexamen, däremot kan man ägna sig åt annan juridisk verksamhet.
Exempel på utbildningsprogram med juridisk inriktning:
| Utbildning | HP | Språk |
| Affärsjuridiska kandidatprogrammet med Europainriktning – Tyska
Linköpings universitet |
180hp
(3 år) |
Svenska |
| Affärsjuridiska kandidatprogrammet med Europainriktning – Franska
Linköpings universitet |
180hp
(3 år) |
Svenska |
| Affärsjuridiska programmet med Europainriktning, masterprogram
Linköpings universitet |
120hp
(2 år) |
Svenska |
| Affärsjuridiska programmet, kandidatprogram
Linköpings universitet |
180hp
(3 år) |
Svenska |
| Affärsjuridiska programmet, masterprogram
Linköpings universitet |
120hp
(2 år) |
Svenska |
| Förvaltningsjuridiska programmet
Mittuniversitetet |
120hp
(2 år) |
Svenska |
| Internationell migration och etniska relationer (IMER)
– inriktning offentlig rätt Södertörns högskola |
180hp
(3 år) |
Svenska |
| Magisterprogram i europeisk och internationell skatterätt
Lunds universitet |
60hp
(1 år) |
Engelska |
| Magisterprogram i Europarättsliga studier
Södertörns högskola |
60hp
(1 år) |
Svenska |
| Magisterprogram i humanitärt arbete vid konflikter
Uppsala universitet |
60hp
(1 år) |
Engelska |
| Magisterprogram i immaterialrätt
Uppsala universitet |
60hp
(1 år) |
Engelska |
| Magisterprogram i internationell investeringsrätt
Uppsala universitet |
60hp
(1 år) |
Engelska |
| Magisterprogram i internationell skatterätt och EU-skatterätt
Uppsala universitet |
60hp
(1 år) |
Engelska |
| Magisterprogram i mänskliga rättigheter och den offentliga förvaltningen
Södertörns högskola |
60.0hp
(1 år) |
Svenska |
| Magisterprogram i rättsvetenskap, Affärsjuridik
Karlstads universitet |
60hp
(1 år) |
Svenska |
| Magisterprogram i rättsvetenskap, Offentlig rätt
Karlstads universitet |
60hp
(1 år) |
Svenska |
| Magisterprogram i rättsvetenskap, Skatterätt
Karlstads universitet |
60hp
(1 år) |
Svenska |
| Magisterprogram i skatterätt och ekonomi
Karlstads universitet |
60hp
(1 år) |
Svenska |
| Magisterprogram med inriktning mot arbetsrätt
Umeå universitet |
60hp
(1 år) |
Svenska |
| Magisterprogram med inriktning mot mark- och miljörätt
Umeå universitet |
60hp
(1 år) |
Svenska |
| Magisterprogram (60 högskolepoäng) i europeisk ekonomisk rätt Stockholms universitet | 60hp
(1 år) |
Engelska |
| Magisterprogram (60 högskolepoäng) i europeisk immaterialrätt
Stockholms universitet |
60hp
(1 år) |
Engelska |
| Magisterprogram (60 högskolepoäng) i internationell kommersiell skiljedomsrätt
Stockholms universitet |
60hp
(1 år) |
Engelska |
| Masterprogram i europeisk handelsrätt
Lunds universitet |
120hp
(2 år) |
Engelska |
| Masterprogram i mänskliga rättigheter
Lunds universitet |
120hp
(2 år) |
Engelska |
| Masterprogram i mänskliga rättigheter
Uppsala universitet |
120hp
(2 år) |
Svenska |