Ekonom är inte en skyddad titel utan vem som helst får kalla sig ekonom och vara aktiv inom yrket. Auktoriserad revisor och godkänd revisor är däremot två reglerade yrken inom fältet ekonomi som får utövas endast av den som uppfyller specifika lagstiftade krav.
Eftersom det inte finns några formella krav för att få arbeta som ekonom ser bakgrunden väldigt olika ut för olika ekonomer som är yrkesverksamma i Sverige. Det kan till exempel röra sig om att man studerat ekonomi på gymnasiet, folkhögskola, yrkeshögskola, högskola/universitet eller hos en privat utbildningsarrangör.
Vad ska jag välja för gymnasieprogram om jag vill bli ekonom?
Det beror på vilken sorts ekonom du vill bli och om du vill studera vidare efter gymnasiet. Om du vill studera vidare på högskolenivå efter gymnasiet, kontrollera vilka behörighetskrav som gäller för just den ekonomiutbildning du är intresserad av. Det varierar rejält mellan de olika utbildningarna, även för studier på grundnivå.
För att kunna antas till Detaljhandelsprogrammet på Högskolan i Dalarna, en utbildning som leder fram till en kandidatexamen i företagsekonomi, krävs till exempel bara grundläggande behörighet.
För att bli antagen till Kandidatprogrammet Business and Economics vid Handelshögskolan i Stockholm krävs däremot grundläggande behörighet + betyget VG/C eller motsvarande i följande kurser:
- Svenska B eller Svenska 3 (alternativt TISUS-test)
- Engelska B eller Engelska 6
- Moderna språk, steg tre eller Moderna språk 3
- Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1B eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2
- Historia A eller Historia 1B eller Historia 1a1 + 1a2
- Matematik D eller Matematik 3B eller 3C(Om man har VG/C eller motsvarande i en högre kurs i matematik uppfyller man detta krav även om ens betyg i Matematik D / 3B / 3C är lägre.)
Värt att veta är också att det i princip inte finns några ekonomiutbildningar på högskolenivå som kräver att man har gått ekonomiprogrammet på gymnasiet.
Allmän information om ekonomiexamina i Sverige
Ekonomie kandidatexamen
Ekonomie kandidatexamen är en svensk akademisk examen på grundnivå. Den omfattar 180 hp, det vill säga 3 års studier på heltid.
Ekonomie magisterexamen
Efter kandidatexamen eller yrkesexamen om 180 hp kan man läsa ytterligare 1 år på heltid (60 hp) för att erhålla en ekonomie magisterexamen. Magisterexamen är en svensk akademisk examen på avancerad nivå. Minst 30 av de högskolepoäng som ingår i magisteråret ska vara fördjupning inom huvudområdet för utbildningen, och av dessa ska minst hälften utgöras av ett självständigt examensarbete.
180 hp + 60 hp = 240 hp
Ekonomie masterexamen
Efter kandidatexamen eller yrkesexamen om 180 hp kan man läsa ytterligare 2 år på heltid (120 hp) för att erhålla en ekonomie masterexamen. Masterexamen är en svensk akademisk examen på avancerad nivå. Det räcker dock med att en majoritet av de kurser som ingår i masterstudierna på avancerad nivå. På många lärosäten är det minst 90 hp som är på avancerad nivå, och av dessa 90 hp utgörs 30 hp av ett självständigt examensarbete.
180 hp + 120 hp = 300 hp
Civilekonomexamen från civilekonomprogrammet
Den 1 juli 2007 infördes examensformen civilekonomexamen i Sverige. Det är endast genom att gå civilekonomprogrammet som man kan erhålla denna examen. Civilekonomprogrammet ger till skillnad från andra ekonomistudier ger en yrkesexamen på avancerad nivå istället för en generell examen i ekonomi (kandidatexamen, magisterexamen eller masterexamen).
Obs! Civilekonom är fortfarande inte en skyddad yrkestitel i Sverige.
Civilekonomprogrammet som ger civilekonomexamen är 4 år långt på heltid och omfattar därmed 240 hp. Det är i skrivande stund endast tolv lärosäten som har rätt att utfärda civilekonomexamen.
- Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
- Högskolan i Borås
- Högskolan i Halmstad
- Internationella handelshögskolan i Jönköping
- Linköpings universitet
- Luleå tekniska universitet
- Lunds universitet
- Stockholms universitet
- Umeå universitet
- Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö
- Örebro universitet
- Karlstads universitet
Vissa lärosäten som har rätt att utfärda civilekonomexamen erbjuder inte något civilekonomprogram, eftersom de har valt att istället inrikta sig på kandidatexamen och masterexamen i ekonomi. En viktig anledning till detta är att en masterexamen ses som mer gångbar internationellt och följer den europeiska Bolognastrukturen. En masterexamen är en två år lång högre utbildning som man går efter sin kandidatexamen.
Exempel på lärosäten som inte erbjuder civilekonomprogrammet är Handelshögskolan i Stockholm, Uppsala Universitet och Stockholms Universitet. På Göteborgs Universitet kan den som går deras femåriga masterprogram i ekonomi välja att ta ut både en masterexamen och en civilekonomexamen, men det finns inte längre något separat civilekonomprogram.
Vem är civilekonom?
Civilekonom är inte en reglerad yrkestitel vilket innebär att vem som helst får kalla sig civilekonom.
Sedvana på arbetsmarknaden i Sverige är dock att endast den som uppfyller fackförbundet Civilekonomernas ordinarie medlemsvillkor räknas som civilekonom. (Observera att det inte finns något krav på att faktiskt vara medlem i förbundet, det handlar bara om att uppfylla medlemskraven.)
Man behöver inte ha en civilekonomexamen för att uppfylla fackförbundet Civilekonomernas medlemskrav. Vad som krävs är utbildning i ekonomi motsvarande lägst kandidatexamen på 180 hp (120 poäng enligt gamla systemet). Av dessa 180 hp ska minst 90 hp vara i ett ekonomiskt ämne (60 poäng enligt gamla systemet).
Exempel på ekonomiska ämnen:
- företagsekonomi
- nationalekonomi
- industriell ekonomi
- ekonomisk historia
- ekonomisk geografi
- handelsrätt
- logistik
- service management
- förvaltningsekonomi