Hur blir man civilingenjör?

Civilingenjör är en yrkesexamen på avancerad nivå. Sedan den 1 juli år 2007 omfattar civilingenjörsprogrammet 300 högskolepoäng, vilket motsvarar fem års högskolestudier på heltid.

Det finns väldigt många olika civilingenjörsprogram att välja mellan, med olika inriktningar. Exakt vilka inriktningar som erbjuds och hur programmen är utformade varierar mellan de olika lärosätena.

Svårt att bestämma dig för vilken slags civilingenjör du vill bli? Hos många lärosäten går det att bli antagen till ett civilingenjörsprogram med ”öppen ingång”, vilket innebär att man läser grundläggande civilingenjörskurser under det första året och först därefter måste välja vilket av de tillgängliga civilingenjörsprogrammen man vill gå. Öppen ingång är utformad så att civilingenjörsstudenten ska få prova på många olika inriktningar under det första året, för att kunna göra ett välinformerat val av inriktning för de fortsatta fyra åren av civilingenjörsprogrammet.

civilingenjorutbildningVar kan jag läsa civilingenjörsprogrammet?

I skrivande stund erbjuds civilingenjörsprogram på dessa svenska lärosäten:

  • Blekinge tekniska högskola
  • Chalmers tekniska högskola
  • Högskolan Dalarna
  • Karlstads universitet
  • Kungliga Tekniska högskolan (KTH)
  • Linköpings universitet
  • Luleå tekniska universitet
  • Lunds tekniska högskola
  • Mittuniversitetet
  • Mälardalens högskola
  • Umeå universitet
  • Uppsala universitet

 

Obs! Utbudet av civilingenjörsprogram och inriktningar varierar mellan de olika lärosätena.

Vad är skillnaden mellan högskoleingenjör och civilingenjör?

Civilingenjörsprogrammet är 5 år långt, medan högskoleingenjörsprogrammet bara är 3 år långt.

Generellt sett är högskoleingenjörsprogrammen huvudsakligen inriktade på att studenterna ska lära sig att praktiskt använda och förbättra befintlig teknik, medan civilingenjörsprogrammen tenderar att lägga större fokus på att studenterna även ska kunna ta fram helt nya tekniska lösningar i framtiden. Civilingenjörsprogrammet brukar ha mer teoretiska inslag än högskoleingenjörsprogrammen.

Vad ska jag läsa på gymnasiet om jag vill gå vidare till ett civilingenjörsprogram efteråt?

För att kunna antas till ett civilingenjörsprogram krävs vanligen grundläggande behörighet + särskild behörighet i form av områdesbehörighet A9 eller A10.

Eftersom det finns så många olika civilingenjörsprogram är det bra att kontrollera med det aktuella lärosätet för att få veta exakt vad som krävs för de program man är intresserad av. Vill man ha så stor flexibilitet som möjligt direkt efter gymnasiet är det bäst att skaffa sig områdesbehörighet A10 under gymnasietiden istället för att nöja sig med A9.

Områdesbehörighet Kurser
A9 Fysik 2
Kemi 1
Matematik 4(Motsvarar områdesbehörighet 9 i det äldre systemet, det vill säga Fysik B, Kemi A, Matematik E.)
A10 Fysik 2
Kemi 2
Matematik 4Biologi 1 

 

(Motsvarar områdesbehörighet 10 i det äldre systemet, det vill säga Fysik B, Kemi B, Matematik E och Biologi A.)

 

civilingenjorOmrådesbehörighet A9 brukar man kunna få genom att gå teknikprogrammet eller det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet, medan det i normalfallet endast är det naturvetenskapliga programmet som ger områdesbehörighet A10. Det är dock viktigt att alltid kontrollera exakt vilka kurser som ingår i de gymnasieprogram man överväger att gå, eftersom det kan variera mellan olika gymnasieskolor och inriktningar. Det finns till exempel inriktningar och profiler inom teknikprogrammet som ger behörighet till samtliga civilingenjörsprogram.

Om det bara är någon eller några enstaka kurser som saknas i programmet för att man ska få områdesbehörighet A9 eller A10 bör man kolla upp möjligheterna att läsa dessa som individuellt val, programfördjupning eller extrakurs.

På teknikprogrammet ingår till exempel 400 poäng programfördjupning och bland de kurser som kan väljas finns Biologi 1 (100 poäng), Kemi 2 (100 poäng), Fysik 2 (100 poäng) och Matematik 4 (100 poäng). Det finns alltså goda möjligheter att skaffa sig en större områdesbehörighet än vad som automatiskt ingår i den inriktning man valt inom teknikprogrammet. (Kemi 1, Fysik 1a och Matematik 3c ingår alltid i teknikprogrammet oavsett inriktning.) Som alltid är det viktigt att i förväg kontrollera vad som gäller hos just den gymnasieskola man är intresserad av att gå på, så att det rent schemamässigt fungerar att göra dessa val som programfördjupning.

Alternativ

Istället för att skaffa sig områdesbehörighet A9 eller A10 under gymnasiet kan man gå ett tekniskt-naturvetenskapligt basår efter gymnasiet för att skaffa den särskilda behörighet som krävs för att komma in på civilingenjörsprogrammet. För att vara behörig till tekniskt-naturvetenskapligt basår brukar det räcka med grundläggande behörighet + matematik 2a/2b/2c. Det kan dock variera mellan olika lärosäten, så kontrollera alltid vad som gäller där du vill gå.

För den som redan har godkänt i kurserna Fysik 1, Kemi 1 och Matematik 3b/3c efter gymnasiet och behöver komplettera för att få tillräcklig områdesbehörighet för att komma in på ett civilingenjörsprogram finns det flera lärosäten som erbjuder en behörighetsgivande bastermin så att man inte behöver läsa ett helt tekniskt-naturvetenskapligt basår.

På många lärosäten kan man söka till ett basår eller en bastermin som är kopplad till ett specifik civilingenjörsprogram och läsa exakt de kurser som behövs för att få den områdesbehörighet som just detta civilingenjörsprogram kräver. Hos de flesta lärosäten innebär detta också att man är garanterad en plats på det aktuella civilingenjörsprogrammet direkt efter basåret eller basterminen. Givetvis gäller områdesbehörigheten även om man skulle ändra sig och vilja söka någon annan utbildning, men då har man inte någon platsgaranti utan måste konkurrera med andra sökande precis som vanligt.